Innehållsförteckning
Valpar har skinande vita tänder. Vuxna hundar har det nästan aldrig.
En lätt gulaktig färg på hundens tänder är faktiskt ganska normalt och inte nödvändigtvis ett tecken på att något är fel. Men när missfärgningen ökar, blir brun eller åtföljs av dålig andedräkt och irriterat tandkött är det värt att ta på allvar.
Här går vi igenom de vanligaste orsakerna och vad du kan göra åt dem.
Vad gör tänderna gula?
Den överlägset vanligaste orsaken är plack och tandsten.
Plack är en klibbig beläggning av bakterier som hela tiden bildas på tänderna. Om den inte tas bort börjar mineraler från saliven binda sig till den och göra den hård. Det är tandsten, och det är oftast den som ger tänderna den typiska gulaktiga eller brunaktiga färgen.
Men det kan också finnas andra orsaker:
- Foder och hundgodis: viss mat och färdigt hundgodis kan lämna pigment på tandytan över tid
- Ålder: tandemaljen slits naturligt med åren, och äldre tänder får ofta en mer gulaktig ton
- Medicin under valptiden: vissa antibiotika som ges till dräktiga tikar eller nyfödda valpar kan påverka tandutvecklingen och ge bestående missfärgningar
- Sjukdom eller skada: en enskild mörk eller grå tand kan vara ett tecken på en död tandnerv, ofta efter ett slag eller fall
I de flesta fall är orsaken dock enkel: placket har fått sitta för länge och tandstenen har satt sig. Det går att göra något åt, men det kräver lite konsekvens i vardagen.
Ett dagligt tillskott för munhygienen är en av de enklaste åtgärderna du kan ta till. Det kräver ingen kamp med tandborsten, du strör det bara över maten, och det verkar på bakterierna i munhålan så att placket får svårare att byggas upp.
Mun & Tänder
- Dagligt tandpulver för mun och tänder
- Hjälper till att minska bakterier i munnen
- Stöttar friskt tandkött
- Bidrar till renare tänder över tid
- Med alger, spirulina, sophora japonica, jäst-postbiotika och pepparmynta
När är gula tänder ett tecken på något allvarligt?
Lite gulfärgning behöver inte vara oroande. Men det finns tecken som du bör se som en signal att gå till veterinären:
- Kraftig brun eller svart beläggning, särskilt vid tandköttskanten
- Rött, svullet eller blödande tandkött
- Dålig andedräkt som inte går bort, vad du än gör
- En enskild tand som är tydligt mörkare än de andra
- Hunden är försiktig när den tuggar eller ändrar sitt ätbeteende
En enskild grå eller svart tand är särskilt viktig att få undersökt. Det kan betyda att tanden är död inifrån, och det gör ont, även om hunden kanske inte visar det tydligt.
Kan man ta bort den gula färgen hemma?
Det beror på vad som orsakar den.
Handlar det om tidig plackbildning kan tandborstning och ett dagligt tillskott hjälpa till att förebygga ytterligare missfärgning och gradvis förbättra tillståndet.
Beror gulfärgningen däremot på tandsten som redan sitter fast är det inget du kan ta bort hemma. Tandsten är hård och mineraliserad, och den kräver en professionell tandrengöring hos veterinären under narkos.
Beror missfärgningen på medicin under valptiden eller naturligt åldrande av emaljen är den bestående och går inte att behandla bort. Då handlar det om att underhålla det som finns och undvika att det blir värre.
Få goda tips, enkla rutiner och fackmässiga råd som stöttar hundens hälsa och välmående.
Vad kan du göra i vardagen?
Det mesta handlar om en sak: håll placket i schack, så att det aldrig hinner bli tandsten.
- Borsta tänderna regelbundet: redan 3-4 gånger i veckan gör en märkbar skillnad. Använd tandborste och tandkräm som är gjorda för hundar
- Använd ett tillskott för munhygien: för hundar som inte accepterar tandborstning är ett dagligt tillskott det näst bästa alternativet, och ett bra komplement till borstningen för de hundar som gör det
- Ge något att tugga på: tuggande stimulerar salivproduktionen och skrapar mekaniskt bort plack från tandytan
Låt veterinären kontrollera tänderna: en gång om året är en bra utgångspunkt, särskilt från 3-4 års ålder
Vita tänder är inte måttstocken
Det är värt att säga högt: hundar är inte skapade för att ha skinande vita tänder.
En lätt gulaktig ton är normal och förväntad hos de flesta vuxna hundar. Det är inte samma sak som dålig munhygien.
Det du ska hålla koll på är inte färgen i sig, utan om den förändras över tid, om tandköttet ser friskt ut och om hunden beter sig normalt när den äter och tuggar.
Är svaret ja på allt detta är chansen stor att hundens mun är i hyfsat skick, och att lite konsekvent underhåll är allt som behövs.
